Jag loggade in på Medieutredningens forum härom dagen. Under sektionen Teknologi fanns mötesnoteringar rörande vikten av bredband och mobiltäckning. Det värmde. Jag hoppas att dessa två frågor kommer högst upp på Medieutredningens agenda. I det här inlägget tänkte jag trycka på varför tillgång till internet är en central demokratifråga och varför stöd till tidningsdistributionen inte får överskugga detta.

En majoritet av Sveriges befolkning har konstant tillgång till en kraftfull, mobil dator uppkopplad mot all världens information. Detta fenomen förändrar allt och det omstörtar alla branscher! Du kanske befinner dig i en bransch som redan upplevt det (t.ex. Musikbranschen), i en bransch som upplever det just nu (t.ex. Tidningsbranschen), eller så jobbar du i en bransch som står inför sin digitala omstörtning. Transport, bank, utbildning, sjukvård, ingen går säker. Fenomenet kallas ofta för Digital Disruption och det är så mycket större än bara det som just nu händer med tidningsbranschen.

Allt eftersom vanor och beteenden blir digitaliserade ökar företagens behov av digital närvaro. När publik och kunder flyttar ut på internet måste företagen också följa med och då möter man 9 huvudutmaningar:

  1. Kunder - Gamla kunder sviker och inflödet av nya kunder minskar
  2. Intäkter - Intäkterna följer ovanstående mönster
  3. Kostnader - Kostnaderna däremot minskar inte alls på samma sätt
  4. Strategi - Hur balanserar man den gamla affären och den nya?
  5. Kultur - Culture eats strategy for breakfast
  6. Teknik - Plötsligt pratar alla om UX och digitala plattformar
  7. Data - Plötsligt pratar alla om Big data och att “jobba datadrivet”
  8. Innovation - Kan man innovera sig ur sitt dödläge eller ta hjälp utifrån?
  9. Kompetens - Var finns de nya kompetenserna och vill de jobba hos oss?

1. Kunder

Tidningsbranschen kan dela in sin publik i tre grupper:

  • Digitala utomstående - Människor som av olika skäl inte konsumerar nyheter digitalt
  • Digitala immigranter - Människor som har kvar en relation med tidningen men även konsumerar nyheter digitalt
  • Digitala invånare - Människor som lever sitt liv digitalt i mycket stor utsträckning och har liten eller ingen relation till tidningen

Det går säkert att göra liknande indelningar för andra branscher. Utmaningen ligger i att digitaliseringen driver beteendet åt höger medan de befintliga intäkterna finns i produkter till vänster.

2. Intäkter

Det är svårt för alla aktörer att hitta lönsamma, digitala affärsmodeller. Dessutom är företag som genomgår en digital transformation rädda för att intäkterna ska flytta ifrån den traditionella affären för snabbt. Här finns ofta en kraftigt överdriven bild av hur mycket man själva kan påverka kundernas beteendeskifte och själva styra transformationstakten.

3. Kostnader

Oftast lockar den digitala affären med bättre marginaler än den gamla. Ta musikbranschen som exempel; det är bättre marginaler på ettor och nollor än på plastskivor. De gamla kostnaderna enligt samma logik är ofta stora, t.ex. tryck och distribution av en tidning. Problemet är att du dras med dina stora, gamla kostnader samtidigt som de gamla intäkterna dalar och du förväntas satsa pengar för att bygga upp en digital affär och du behöver bibehålla kvaliteten på dina befintliga tjänster.

4. Strategi

Att gasa och bromsa samtidigt komplicerar strategiarbetet. Ett bra exempel är annonsförsäljningen på tidningarna. Vi behöver pengar för att göra vår omställning och helsidan i tidningen ger störst intäkt. Samtidigt måste vi sluta sälja yta och gå över till att sälja effekt. Den effekten är lättare att mäta digitalt men där är intäkten för samma annons lägre. Så hur monterar du ner den gamla affären samtidigt som du bygger upp den nya? Och vilka nyckeltal bevakar du för att kontrollera om omvärlden, kunderna och affären förändras enligt lagd strategi? Och hur ser en plan B ut?

5. Kultur

Jag tror det var Clayton Christensen som skrev att “Culture eats strategy for breakfast” och för varje person som säger “Vad kul med förändring” finns det oftast tio personer som helst vill jobba på som vanligt. Sen var det strategin igen. Om vi gasar och bromsar samtidigt, vad kommunicerar vi till verksamheten? Hur tydliga är ledningen med vad man vill? Sälj tidning för att dra in pengarna men sluta sälja tidning och sälj digitalt istället!

6. Teknik

Som aktör på internet bedöms du efter samma kriterier som Google, Apple, Facebook, Netflix, osv. Folk har inte mer tålamod med att din sajt är rörig eller laddar långsamt bara för att ni har sämre tekniska förutsättningar. Med ett globalt utbud av konkurrerande tjänster märker du helt plötsligt hur illojala dina kunder är. Priset är fortfarande ett kraftfullt vapen men digitalt blir den trumfad av användarupplevelsen. Företagens utmaning är tudelad: Det är inte bara att den nya tekniken som man behöver är dyr, dessutom består den allt som oftast av hyllsystem. Exempel på sådana digitala hyllsystem är system för inloggning, e-postutskick, CRM, CMS, mfl. Användaren vill ha en sömlös upplevelse likt Netflix och Facebook men de företagen kör inga hyllprodukter. De har byggt eget och har full kontroll över hela användarupplevelsen och all teknik. Hyllprodukterna däremot är inte tänkta att passa ihop med varandra som legobitar. Det hela slutar med en kamp mot tiden. Medans det traditionella företaget brottas med dyra IT-projekt för att lösa alla integrationer mellan hyllsystem tappar kunderna förtroendet och nya alternativ dyker upp.

7. Data

Mycket av det vi gör i allmänhet och digitalt i synnerhet lämnar små fotspår på en server någonstans i form av ettor och nollor. Tar man många människors fotavtryck och korskör flera databaser med fotavtryck, ja då har man big data. Problemet är att big data i sig är värdelöst så du behöver människor som kan “borra efter insikterna” s.k. big data mining. De flesta företag har koll på sitt CRM men har de koll på alla andra databaser med fotavtryck? Kan de få koll? Kan de korsköra data? Och kan de omvandla detta till insikter och i förlängningen intäkter? Det kan de digitala jättarna och det kan många uppstickare som jobbar enligt devisen Lean Startup och Validated learning.

8. Innovation

Många företag t.ex. banker och tidningar har varit “fat and happy” under lång tid. Konkurrensen har varit sådär lagomt utmanande och även om man har intalat sig själva att “Jorå, vi håller på med innovation” så är det ingenting mot för vad man nu står inför. Digitala utmanare med slimmad organisation, starkt driv och fokus på teknik och användarupplevelse poppar upp som svampar i VC-myllan och utmanar gamla sanningar.

9. Kompetens

Låt oss säga att det traditionella företaget lyckas definiera och följa en hållbar strategi för att sänka gamla kostnader och öka digitala intäkter. Man lyckas förändra kulturen till en som stödjer innovation och lärande, och man börjar bygga egen teknik för att ta kontroll över användarupplevelsen. Då springer man sannolikt på den sista utmaningen: Hitta rätt kompetens. Denna sista utmaning har många dimensioner:

  • Vilken kompetens behöver vi?
  • Var kan vi få tag på den?
  • Vill de ens jobba hos oss? Trots att vi jobbar med spännande, roliga grejer uppfattas vi fortfarande som gamla och tråkiga
  • Kan vi behålla den nya kompetensen eller vänder de i dörren till fikarummet när de möter all kultur som “sitter i väggarna”?

Dessutom, som bonus, finns alltid utmaningen om ditt företag håller till utanför storstan, t.ex. i Norrlands inland. Även om du lyckas locka folk att flytta dit, hur ska de strömma sin tv eller sin musik? Hur säkerställer ni att deras uppkoppling är stabil just när de behöver handla mat, har tid att betala räkningar, eller behöver deklarera? Eller att de har täckning när de behöver ringa ett viktigt samtal? Cirkeln är sluten. För även om medieföretagens utmaningar är fler än enbart problemet med dålig uppkoppling i stora delar av landet är detta problem centralt. Centralt eftersom det drabbar fler branscher på sikt. Centralt eftersom bristen på vettigt internet driver en urbanisering och får unga hemvändare att dra sig från att flytta tillbaka till landet. Centralt eftersom det finns en ostoppbar kraft som driver tidningarna och andra företag ut på internet och tvingar dem att skära ner på traditionell verksamhet och service.

Den kraften uppstår när du sätter en kraftfull dator uppkopplad mot all världens information i handen på alla medborgare. När du begränsar vissa medborgares åtkomst till denna kraft har du ett demokratiproblem. Så om man tror att utanförskapet bland äldre och övrig befolkning utanför de största städerna löses genom statligt stöd för att låta tidningsbilen köra sin runda i några år till, då tycker man även att det är en hållbar idé att kissa i byxorna när det är kallt!

Skrivet av:

Mittmedia

Mer team

Beatrice Nilsson
Apr 13, 2017

I got a lot of positive feedback on my last post about mob programming (in Swedish). So, as my team has done more mob programming, I thought I should share some insights we’ve gained up until this point.

Stefan Wallin
Feb 13, 2017

In this first episode of the monthly Hack Day Review, I’ll give you a background on our Hack Day approach and you’ll get to read about what inspiring things our developers and designers explored on their “paid free time”.

Beatrice Nilsson
Jan 13, 2017

Mobbprogrammering - The DMU Way

Under påsken 2016 drabbades flera svenska nyhetssajter av omfattande DDoS-attacker (se även mitt tidigare inlägg om detta). Efter påsk kallade Alice Bah Kuhnke mediechefer och teknikchefer till ett möte på Rosenbad. Deltog gjorde även inrikesminister Anders Ygeman. Mötet kom att fokusera mycket på en intressant analogi om att staten en gång i tiden ansvarade för det svenska vägnätet där tidningsbilarna körde ut nyheter till folket, och att det idag finns ett digitalt vägnät för distribution av nyheter. Ygeman menade då på att det är upp till medierna att ställa krav på operatörerna för det digitala vägnätets duglighet. Idag måndag 4/7 arrangerade TU ett seminarium i Almedalen med titeln ”IT-attack via Ryssland – nya tidens hot mot medier” där Anders Ygeman deltog så jag passade på att ställa några frågor till honom kring luckorna i hans resonemang. Då tiden var knapp och Ygemans svar avvikande skriver jag därför detta inlägg som Anders Ygeman istället kan läsa och besvara när han får tid.

Korrigering 2016-03-20 12:31: I min originaltext påstod jag felaktigt att Aftonbladet.se som också drabbades av gårdagens DDOS-attack driftas på Basefarm. Har korrigerat detta men poängen som jag vill trycka på i denna text kvarstår. Kuriosa: Schibsted som äger Aftonbladet sålde Basefarm 2009.

Norrland. Denna mytomspunna, näst intill exotiska landsända. Besjungen, bespottad och ständigt aktuell. Fredag den 4 november även omnämnd i Breakits podcast som hemvist för MittMedia. Det stämmer att vi på MittMedia bevakar Norrland, tillsammans med andra duktiga lokalmediekoncerner som t.ex. VK, Norran och NTM. Vi täcker upp knappa hälften av Norrland eftersom Dalarna ej kan räknas in då det tillhör Svealand.

Mathias Nylén
Nov 5, 2015

Behovet att bryta vardagen var förmodligen en av de sämre motiveringar jag kunnat använda i mitt försök att förklara varför vi numera var ett av de inplanerade stoppen på Lennart’s journeyman tour. En kort reflektion av tiden sedan sommarsemestern visade att den s.k. vardagen aldrig riktigt infunnit sig för DMU, Mittmedias enhet för digital medieutveckling. Sedan augusti hade vi välkomnat 10 nya kollegor, formerat nya utvecklingsteam, påbörjat experiment kring arbetsätt och teknik med målet att bli än vassare på att leverera nya digitala upplevelser.

För några veckor sedan pratade jag om vikten av okonventionell erfarenhet på mässan Karriär och Framtid och på allmän begäran kommer hissversionen här som ett blogginlägg.

Sep 23, 2015

Herakleitos skrev något i stil med “Det enda konstanta är förändring” och jag har väl aldrig varit så benägen att hålla med honom som nu. Den 26 februari fick min dotter två energiska enäggsbrorsor och sen dess har jag levt i konstant förändring. I små iterationer. Det är även svaret på de frågor jag fått om var de tre sista inläggen i Kringlan-serien tagit vägen…

Peter van der meulen
Aug 27, 2015

Hello world! That’s the term you would normally see in the very first post of a Blog. What then is this text doing in a blog filled with 2 year older articles you ask?

Värdet hos en produkt skapas när den används. Ett paraply blir ett skydd mot regnet när du fäller ut det, en påse blir förvaring när du lägger saker i den. En nyhetssajt består av innehåll och funktionalitet men det är när besökaren använder sajten som värdet skapas. Värde i form av kunskap, idéer och tankar. Engagemang och känslor. Företagskunden använder också sajten för att skapa värde – t.ex. via varumärkesprofilering eller utbudsannonsering.

Torsdag 18/12 2014 var en historisk dag. Inte bara för att vi äntligen kunde presentera nya, förbättrade Mittmedia.se, utan för att vi därmed släckte den sista av våra Polopoly-sajter. Det här inlägget handlar om varför det är viktigt för en mediekoncern att ha stor kontroll över den tekniska plattformen samt ha egen utveckling.

Totalt 16 dagars julledighet blev det denna gång, inte illa! Sexton dagar av julmat och släkt men framför allt av hemmasoftande i mysbyxor, av Pippi Långstrump, häpnadsväckande byggnadsverk i Duplo och massor av böcker. Inte bara barnböcker som tur är utan jag hann även läsa Lee Iacoccas klassiska självbiografi och framför allt The Renaissance Society av Rolf Jensen och Mika Aalto som jag tänkte reflektera lite över i detta blogginlägg.